1. I en vanlig frame använder man för att bestämma tidslängden på ett objekt, när man vill att objektet eller det som ligger på det lagret ska bete sig på något annat sätt så måste man använda sig av en keyframe. En ny keyframe är alltså en förutsättning för att något nytt ska hända.
2. Den gör att det som finns i de bildrutorna stannar i tid. Om man inte vill att Flash ska spela upp det man skapat som ”en film” så behövs den koden.
3. Man ger ett objekt på scenen ett instansnamn för att kunna styra objektet med kod sen. I instansnamnet anger man också vad för slags objekt det är, t.ex. en knapp: _btn eller ett movieclip: _mc. Detta gör man genom att markera objektet och skriva det i properties-rutan.
4. .fla är en fil som man kan öppna i Flash och jobba i eller förändra, den är oftast ganska tung för att materialet i filen är okomprimerat. .swf-filen är den fil som Flash skapar som komprimerar materialet i fla-filen och gör den lättare, det är denna fil som sen används när man publicerar den på nätet.
5. En shape tween använder man när man vill att ett ett objekt med en form ska förändras till en annan form. Med en shape tween gör man en snygg övergång.
6. En motion tween använder man på samma sätt som en shape tween men den används istället på t.ex. text, bilder eller symboler för att få dem att förflytta sig eller i övergångar från en bild till en annan.
7. I ett mask-lager lägger man en osynlig ”ruta” som döljer eventuella objekt som är utanför scenen.
8. Target_mc är en behållare där man ”lägger” själva filmen som ska visas. Target_mc kan man sen styra i koden och även bestämma exakt var på scenen som filmen ska visas (x- och y-värde).
9. Detta gjorde vi för att kunna kontrollera exakt vilken position som själva textrutan skulle ha när den dök upp. I popuppfilen angav vi de x- och y-värden som vi ville att textrutan skulle ha i indexfilen. Tack vare att popupfilen hade samma storlek så hamnade textrutan där vi ville ha den, scenen i popupfilen var ju genomskinlig.
